För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med Arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med Arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom Arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid Arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom Arbetslivsinriktad rehabilitering?.

Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än Arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning..

Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv..

Syfte. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom Arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide användes vid datainsamling där åtta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade på AF i två olika regioner i Sverige.

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått Arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

Denna uppsats är ett resultat av ett uppsatssamarbete med Försäkringskassan i Uppsala. Försäkringskassan i Uppsala län bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger på personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som är i behov av Arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats är att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i två av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive Tvåpart. Avsikten är att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stånd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig åt mellan de två samverkansformerna.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för Arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang.

Den nya rehabiliteringskedjan med sina fasta tidsgränser för långtidssjukskrivna har fått stor uppmärksamhet i svensk media under senare tid. De nya reglerna fokuserar framförallt på tidiga insatser för långtidssjukskrivna med målet återgång i arbete. Intervjuerna i föreliggande studie utfördes med sju försäkrings-kassahandläggare på olika försäkringskontor. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser handläggarna på Försäkringskassan har av den nya rehabiliteringskedjan och Arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet visade att det är en mängd olika faktorer som påverkar handläggarnas arbete.

Undersökningen syftar till att belysa hur en individ i en rehabiliteringsprocess kan gynnas av karriärvägledning. Forskningsfrågorna som ställts har gällt vilket inslag av karriärvägledning som ingår i den aktuella stressrehabiliteringen, vilka behov som av karriärvägledning som finns samt vilken funktion karriärvägledning kan fylla inom en arbetslivsinriktad stressrehabiliteringsverksamhet. För undersökningen valdes en kvalitativ forskningsmetod med forskningsfrågorna som grund. Resultatet av de öppna intervjufrågorna visade att det inte gavs karriärvägledning av någon anställd person inom stressrehabiliteringen, men att det var något som önskades. Inslag av karrärvägledning gavs begränsat av Arbetsförmedlingen och resultaten visade att det fanns behov av karriärvägledning samt att vägledning kan fylla en funktion inom arbetslivsinriktad stressrehabilitering.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad Arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och Arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av Arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med Arbetslivsinriktad rehabilitering.

Syftet med studien var att ta reda på arbetsterapeuters erfarenheter av att främja återgång till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte är i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med Arbetslivsinriktad rehabilitering från ett år upp till sjutton år. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att främja återgång till arbete, en intervjuguide användes med färdigbestämda frågor för att få struktur på intervjun samt att säkerställa att de frågor som författarna ville ha svar på blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.